Viljan att vaccinera sig tycks vara vikande. Många har åsikter om vaccin, tidpunkt, vilka som borde vaccineras först osv osv i all oändlighet. Myndighetsläkare mot vanliga barnläkare, allmänhet mot myndigheter.

Många, påfallande många, s.k vanliga människor tycks veta säkert att det nya vaccinet inte har testats tillräckligt för att vara säkert.

Det är i och för sig förtröstansfullt att så många på kort tid läst in sig på hur tillförlitliga vaccintester är och därmed tycker att de kan uttala sig tvärsäkert om att de inte känner sig trygga med de tester Socialstyrelsen och Medicialverket utfört. Jag är mest imponerad av att man kan väga vaccinets ev biverkningar mot annat som man utsätter sig för. Trafik, alkohol, värktabletter godkända på 50-talet, osv.

Solidaritet tycks inte existera som argument över huvudtaget. Att personligen bidra till att influensan inte sprids mer än nödvändigt och därmed minskar utsattheten för riskgrupperna finns inte tydligen. Man har då också vägt in risken för att smittas, bli sjuk och så sjuk att sjukhusvård kommer att krävas. Kanske så sjuk, om man har otur att det otänkbara drabbar en själv eller anhörig. Eller bara struntat i det....?

Men vad som ororar mig mest är den uppenbara bristen på förtroende för myndigheter. Var och en är sin egen lyckas smed och fullt kompetent att bedöma både det enda och det andra, från vaccin via räddningsinsatser vid katastrofer till brottsbekämpning. Allt efter den egna dagsformen och googlande.

Var och en är givetvis i sin fulla rätt att avstå, från vaccin som från andra insatser av samhället. Inte tu tal om annat.

Tyvärr tror jag att det ofta är samma grupper, som ropar högst efter snabba och adekvata insatser från samhället om man själv (mot förmodan) skulle drabbas, som är mest kritiska till kollektiva förebyggande åtgärder.

En klok ung gravid kvinna sa i ett lokalradioinslag som svar på frågan om hon skulle låta sig vaccineras; - Någonstans måste vi utgå från och lita på dem som har som sitt jobb att värdera och ansvara för sådant här.

Jag vill helst inte tänka på vad som skulle kunna hända om det skulle komma att hänga på att åtgärder genomförs snabbt på myndigheters inrådan (vid en allvarlig olycka eller annan katastrof). Kommer det att fungera då, med den tilltro vi visar i ett läge som inte (ännu) är så katastrofalt? Vi får trots allt fortsätta att hoppas det.

 

Gert

4 november 2009 21:49

Kunde inte sagt det bättre själv!

 

John

11 november 2009 22:12

Word...


;)

 

Madeleine Klar

12 november 2009 19:21

Det många anser om vaccinet är inte bara dess brist på tillförlitlighet utan också om det inte är bättre att som i övrigt frisk människa bygga upp sitt immunförsvar istället för att vaccinera sig. En handfull har dött, det finns något över tvåtusen kända fall i Sverige. "Mörkertalet" sägs vara så stort som 300 000, vilket ger 298 000 personer som inte varit tillräckligt sjuka för att söka vård. Att jämföra med alkohol och värktabletter är lika relevant som att ställa vaccinet mot Neurosedyn. Vaccinet sägs ge ett skydd till 90% (eller först sas det att första sprutan skyddar till 40% och den andra till 90%, men nu ska det bara tas en spruta. Om det sen visar sig att det inte räcker med en spruta ska det åter ges två. Myndigheterna verkar ha koll på situationen). Ingen vet hur länge det skyddar. Ingen som förespråkar vaccinet kan svara på hur det är omöjligt att sprida en sjukdom bara för att man själv är vaccinerad. Bristande förtroende för myndigheterna grundar sig i att svenska myndigheter säger en sak medan exempelvis tyska och schweiziska säger något helt annat, och att de svenska myndigheterna ändrar sig i sakfrågor angående vaccinet som de tidigare gett "säkra" svar på. T.ex om små barn ska vaccineras. Eller inte. Eller? Eller inte?

 

Göran Björklund

12 november 2009 20:08

Som sagt; solidaritet tycks inte existera som argument över huvud taget.
Oavsett vilka cyniska räkneoperationer och riskkalkyler som kan presenteras är jag beredd att vaccinera mig, om så "bara" för att ev. rädda en (1) människas liv eller skona denne från onödigt lidande.

http://birka.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ingen ideologi drivs så tydligt av maskulin brutalitet som nazism och fascism. Det brukar börja med att de förgrovar språket, sedan blir det lättare att övergå till handling. I John Foots ”Blood and power. The rise and fall of Italian fascism&r...

Ordval har storbetydelse. När exempelvis en utskottsordförande i riksdagen kallar en journalist för ”vidrig liten människa” eller en kritiserad landshövding säger att hen inte vet vad ”människan” ville med sitt agerande, är or...

Om inget görs blir konsekvensen ett paradigmskifte också för public service där dess oberoende, bredd och mångfald devalveras. I George Orwells ?1984? är språkbruket ett viktigt maktinstrument. Krig betyder fred. I Sveriges 2024 och i utredningen om ...

Noggranhet är ingen ursäkt för långsamhet.Snabbhet har ett eget värde.Se där några ledord från högsta ort. Och gäller de för de som skall skriva våra lagar så måtte det väl gälla allmänt för oss andra också? Annars blir det väl konstigt om vi skall s...

Amanda Sokolnicki är helt rätt på det. Analytiskt glasklart: Vem skall nu kasta första stenen? #kålsupare https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-rotan-gar-mycket-djupare-an-till-anna-kinberg-batra/ ...