I länet med med landets huvudstad dessutom. Hoppar över vedertagna (får man hoppas?) anställningsrutiner och principer för offentlig gemensam verksamhet. När det uppdagas konstaterar hon att ”de hade fått jobben ändå, i hård konkurrens”.
På den då självklara följdfrågan varför hon i så fall behövde runda reglerna följer bara ett allmänt resonemang om att hon nu skulle ha agerat annorlunda. Såklart, när förfaringssättet avslöjats är det ju lätt att tvärvända under galgen.
Klägget i all sin prydo visar upp sin fartblindhet och nonchalans. Klassisk röta som både Strindberg och Wilhelm Moberg förfasat sig över. Och den bara gror!
Men staten är något annat idag än på den tiden. Så den högste statsföreträdaren i det länet sitter nog säkert, uppbackad av kompisarna, ännu högre upp. Inte ens säkert att de tycker att något anmärkningsvärt har skett?
Här finns inget att se, cirkulera!

Uppdatering: ser nu att länsöverdirektören sparkas I samma länsstyrelse. Högsta tjänstemannen. Olyckligt sammanfallande i tiden? Att myndighetskulturen är påväg att falla samman står nog klart iaf. 

Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet vid högskolan i Skövde uttrycker det bra: - Det är respektlöst. Man lägger bara mer skam på offret, säger han. Med anledning av storbankernas nya kampanj.

Förra året anmäldes nästan 240 000 bedrägeribrott i Sverige. Det är 22 procent fler än 2022. Mest ökar kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation. På sistone har den sortens brottslighet fått stor uppmärksamhet, särskilt när äldre drabbas.

Nohlberg pekar på ett antal möjliga åtgärder som storbankerna borde ha infört igår. Som skulle kunna förhindra de grövsta brotten och kanske mer därtill. Oberipligt varför det inte har skett. Ingen teknisk eller ens ekonomisk fråga påstår han.

Så länge bankerna kan hålla sina utbetalade ersättningar för de förluster som kunderna drabbas av på en, för bankerna, acceptabelt snygg nivå, kommer nog inget annat än kampanjer att komma ut från styrelserummen.
Brottsvinsterna från enbart telefonbedrägerierna uppskattas till 708 miljoner kronor enbart under 2023, enligt dagens DN. Den delen av kakan vill såklart bankerna inte ha på sina konton. Så de håller i mot och skickar än så länge skulden vidare. Till Nånannan.

https://tt.omni.se/banksatsning-mot-bedragerier-sagas-respektlost/a/nQkJyx

En av storbankernas s k råvaruanalytiker ger idag rådet att bunkra choklad. Priset har rusat sedan en tid tillbaka och ökningen slår just nu den på bitcoin.
Bunkra/hamstra brukar ju inte anses som någon värdig åtgärd. Av många skäl. En icke livsnödvändig vara dessutom? Men också; ge det s k rådet nu, när priset redan är högt. Undrar vems ärenden den rådgivaren går?

Om man inte hittar några andra argument så drar svenska politiker kriminalitetskortet. Hörde just en riksdagsledamot, sitt partis representant i sakfrågan, som argument mot den s k könslagen, att den skulle kunna utnyttjas av kriminella.
Jag har ingen kunskap i sakfrågan och det tror jag faktiskt inte heller de flesta riksdagsledamöter har. Däremot har de en enorm fäbläss för att hetsa i kulturkrigsfrågor. Lina Axelsson Kihlbom, f d minister och som nog har den personliga erfarenhet som behövs, skriver att övriga länder plus ett antal andra europeiska länder har gjort det lättare att byta juridiskt kön. Plus en hel radda andra argument, som borde räcka gott och väl samt bli över.
Men som vanligt, utredningar, sakargument och internationella erfarenheter väger lätt när kulturkriget rasar. Och tron på att brottsbekämpning trumfar alla andra argument.

Idag är det tydligen den internationella dagen för denna organisation. Flaggas med organisationens flagga på de officiella flaggstängerna i min hemkommun. En kommun som till för några år sedan hade svårighet att få till flaggning med regnbågsflaggan.
Mycket kan sägas om det nyvunna medlemskapet. Det mesta är nog redan sagt. Min enda kommentar är att vi dyrt köpt oss en garanterat plats och deltagande i nästa världskrig.

Sanningen är att förlusten, på svindlande 81 miljarder, berodde på att Riksbanken köpte obligationer för totalt runt 1 000 miljarder kronor, först mellan 2015 och 2019 och sedan under pandemin.
Köpen skedde till rekordlåga räntor vilket för obligationer är samma sak som rekordhöga priser. När räntan steg föll värdet som en sten. Det torde vara något slags rekord i usel tajming.
I en svidande utvärdering som Riksrevisionen publicerade i december med rubriken ”dyrköpta erfarenheter” konstateras dessutom att de hundratals miljarder som fram till 2019 lades på att köpa obligationer princip inte hade någon effekt alls när det gällde att få upp inflationen, vilket var syftet.

Andreas Cervenka, Aftonbladet

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/15Qq1G/andreas-cervenka-riksbanken-har-spelat-bort-pengarna?utm_source=iosapp&utm_medium=share

Nästan alla kriser i historien genomgår en dysfunktionell fas, då människors samlade agerande tenderar att förvärra krisen i stället för att lösa den. Det tråkiga är att krisen som regel övergår i en snabbt nedåtgående ond cirkel innan nödvändig strukturell förändring startar. Vad som tyder på att vi är i en sådan fas är exempelvis att flera stora stater strävar efter territoriell expansion, med åtföljande global militarisering. Befolkningen i dessa stormakter skulle vara mer betjänta av att resurser riktades mot att lösa allvarliga problem som de står inför. Vi har fått en stark samhällelig individualism, när endast kollektiva lösningar är möjliga. En mer omfattande förändring kommer bara om stora folkgrupper agerar, men i dag sker i stället en övergång till auktoritära regimer som frikopplas från folkstyre.

Janken Myrdal
Professor emeritus i agrarhistoria kulturdebatt@dn.se

https://etidning.dn.se/shared/article/johan-cullberg-visste-att-krisen-kan-foda-utveckling/iln3sWEB

Vilda arter dör i snabb takt. Anledningen är att det finns försvinnande lite naturlig miljö för dem kvar att leva i. ”Vi håller just nu på att systematiskt utrota allt icke-mänskligt liv”, meddelade chefen för FN:s biologiska mångfaldspanel 2019. Året därpå kom EU:s miljöbyrå med en rapport som visade att över 80 procent av den europeiska naturen är i ”dåligt skick”.

På grund av detta kom EU-kommissionen 2022 med ett förslag till en lag om att restaurera förstörd natur. Målet var att återställa minst 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030.

Men i Sverige mötte lagen motstånd. Både den förra och den nuvarande svenska regeringen har arbetat emot, eftersom man varit orolig för att det ska drabba svensk skogsindustri, vilket DN tidigare berättat om.
Sedan dess har lagförslagets innehåll förhandlats. De undantag som Sverige drivit igenom har fått kritik från miljöorganisationer som menar att lagen blivit urvattnad. I juni i fjol röstades den modifierade versionen igenom av kommissionen

En sista formell omröstning om lagen skulle ha hållits måndagen den 25 mars på miljöminister­mötet i Bryssel. Men en majoritet av medlemsländerna saknades och lagförslaget drogs tillbaka, efter att Sverige tillsammans med Ungern, Nederländerna och Italien aviserat att man skulle rösta emot det. Framtiden för lagen är nu osäker.

https://etidning.dn.se/shared/article/sverige-var-med-och-stoppade-ny-lag-om-aterstallande-av-natu/0q6_z1q9