https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/svenskfodda-lisa-9-utvisas-ensam-till-albanien

Katalys föreslår att kommuner ska behöva skriva ut i budgeten hur mycket pengar de behöver och hur mycket pengar som man för till. Och skillnaden däremellan - själva effektiviseringskravet - kommer då att framstå som det politiska beslut det är. Det blir något att förhålla sig till, något att värdera när man väljer sin valsedel.
(Daniel Swedin: Så kan välfärden slippa det eviga strypgreppet, ledare i tidningen Arbetet den 18 mars 2024)

https://arbetet.se/2024/03/18/sa-kan-valfarden-slippa-det-eviga-strypgreppet/


https://www.katalys.org/wp-content/uploads/2024/02/Katalys-Argument-1-2024.pdf

Vilka första och andra statsmakterna är har vi vetat sedan länge. Tredje statsmakten är en informell beteckning på massmedias granskande funktion visavi de förstnämnda. Men nu i de yttersta av dessa dagar verkar vi ha fått ytterligare en part som kan, med något slags auktoritet, få saker att hända i vår gemensamma verklighet.

Det verkar t ex handla om krav på våra järnvägar som inte håller den standard och kapacitet som krävs. Att den frågan varit aktuell hos de båda formella statsmakterna en längre tid, men nu verkar plötsligt få en ny dimension. Den tredje statsmakten har skrivit spaltmeter om inställda och försenade tåg. Men när det handlar om krav och anpassningar till Nato får järnvägsfrågan kanske ny högre prioritet? Samma sak verkar akutsjukvårdens totala förmåga gå till mötes. Inte heller där verkar vi fylla den nyanskaffade Natokostymen. Att sjukvården totalt sett inte fyller allmänhetens behov har den tredje statsmakten också sedan länge gjort klart för de som de granskar. Mem, med ganska klent resultat.

Vet inte om man skall skratta, gråta eller hylla Nato för att de verkar åstadkomma sådant som vårt demokratiska system gått bet på? Det kanske i horisonten finns andra eftersatta samhällsområden som Nato efter en tid här och närmare granskning finner undermåliga? Hur var det nu; skulle inte amerikanska frimärken bli giltiga som bevis för postdistribution? Kanske kommer vår långsamma var annandagsdistribution (snart kanske var tredje eller fjärde?) av de amerikanska breven att via påtryckningar från Natos center i Bryssel få till en sanering av den konstruerade konkurrens och lönsamhetskulissen för PostNord? Och när de ändå är igång, skulle man inte kunna få be om ett grundskott (inte bokstavligt förstås!) mot det sjuka och havererade svenska skolsystemet?

Nöd går före rätt? Kanske inte direkt applicerbart på det förhållande att många länder, och bland dom också Sverige, avbröt utbetalningarna till nödhjälp till civilbefolkningen i Gaza. Men själva principen kanske? Grundtanken som finns på många ställen i juridiken; nöd bryter lag osv.
Från dag 1 kom väldigt tydliga signaler från FN-organet att konsekvenserna av att stoppa utbetalningarna var förödande för civilbefolkningen. Det har från andra håll t o m talats om att stoppet innebar ett brott mot Genévekonventionens förbud mot kollektiv bestraffning.
Men nu har den ansvarige ministern meddelat att han är trygg, och därför kan utbetalningarna återupptas. Under tiden har t o m USA verkat ha tyckt att läget är så illa att de både flygmbombat mat och bygger en temporär hamn för införsel av nödhjälp. Man kan undra om det är USA:s agerande som snabbat upp trygghetskonstatetandet i Stockholm?
Men framför allt; hur högt har inte priset varit för denna tankeverksamhet?

Forskarna menar att flygresandet, flygskatten till trots, har ett skatteundantag om man ser till den svenska standardmomsen.
”Detta leder förstås till ett högre flygresande, med fler avgångar och högre utsläpp, än vad som annars skulle varit fallet.”

Jonas Åkerman, forskningsledare, strategiska hållbarhets­studier, KTH
Jörgen Larsson, styrmedelsforskare för hållbar konsumtion, Chalmers
Mattias Höjer, professor i miljöstrategisk analys och framtids­studier, KTH

Debattartikel i Svenska Dagbladet idag

Kul att i alla fall några s k experter talar klarspråk om vad de tycker om de insatser som skall göras m a a att det påträffades spår av kokain på fyra av åtta partiers partilokaltoaletter. De anser att det signalerar att man inte vill/vågar vidta några mer långtgående åtgärder. Istället pratar man runt med en massa tomma ord.
Jag har sagt det förut och säger det gärna igen: Riksdagen borde bli den första visitationszonen.

Martin Hultman forskar om klimatförnekelse vid Chalmers Tekniska Högskola och var nyligen med och arrangerade en konferens om europeisk högernationalistisk miljö- och klimatpolitik i Uppsala.

Han menar att högerradikala nationalister nu mobiliserar för fullt över hela Europa för att riva upp klimatpolitiken - och att det kan få stora konsekvenser för EU:s roll som pådrivare i det globala klimatarbetet.

- Just nu pekar allt mot att EU-valet kommer att bli ett klimatval. Åren mellan 2020 och 2030 har beskrivits som avgörande för att vända utsläppskurvorna. Det EU-parlament som väljs nu kommer att sitta till 2029. På det sättet är EU-valet ett överlevnadsval, säger han.

https://www.dn.se/varlden/forskare-petropopulismen-sprider-sig-i-europa-hotar-eus-klimatarbete/

Sverker Lenas, DN

I den politiska debatten kan det ibland låta som om var och varannan invandrad person är en brottsling. Det stämmer inte.
Det är visserligen sant att det finns en förhöjd risk för att personer med utländsk bakgrund har varit misstänkta för brott jämfört med personer med svensk bakgrund. Men viktigare är att den stora majoriteten, långt mer än nio av tio, inte har varit misstänkta för något brott (Brå 2021:9). Hur upplever personer med utländsk bakgrund att varje dag matas med påståenden om att invandringen är ett stort hot och att invandrade bara utgör problem?

Nya lagar är nu på väg i repressivt syfte, där en del äventyrar mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Hit hör bland annat ”visitationszoner”, angiverilag, begränsad yttrandefrihet för icke-medborgare, utvisning på vaga grunder, stopp för offentligt finansierad tolkning och en hårdare press på att fler ska lämna Sverige.

https://www.dn.se/debatt/pinsam-politisk-tavling-i-harda-tag-mot-flyktingar/

Anna Ekström, ordförande i Rörelsehögskolornas intresseorganisation och i ABF Stockholm
Antje Jackelén, tidigare ärkebiskop
Cecilia Malmström, tidigare EU-minister (FP) och EU-kommissionär
Kristina Persson, tidigare statsråd (S) och landshövding i Jämtland
Margareta Persson, tidigare riksdagsledamot (S) och ordförande i Handikappförbunden
Agneta Pleijel, författare
Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Therese Svanström, ordförande, TCO
Alf Svensson, tidigare partiledare (KD) och biståndsminister
Sverker Sörlin, professor vid KTH, ordförande i Folkuniversitetet och författare
Bengt Westerberg, tidigare partiledare (FP) och socialminister
Monika Olin Wikman, jurist och tidigare landstingsdirektör